§

Såna som vi med lyckan mitt i sorgen
Vi ställer frågor jag är trött på mina svar
Men du finns i mina drömmar när jag sover
Jag vill förändra nån av oss men jag vet inte hur man gör
Jag andas in och det känns som första gången
Du håller om mig och jag vågar hålla kvar


Jag grät
Och vi kysstes
Fast jag borde ha bett dig å gå
Och jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar förmåga att förstå
Det är ljust snart, jag vet
Men än så känns det kallt
Och gissa vad du glömde, den hänger runt min hals
Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls

Lät du henne komma närmre
Var hon vackrare än mig?
Ja, det finns dagar som jag tänker mer på henne än på dig
Jag går bredvid men halkar efter jag orkar inte springa mer

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0